Behovet av olika näringsämnen varierar och därmed varierar också behovet av olika produkter. Behoven styrs dels av vilka bränslen och näringsämnen olika delar av kroppen behöver. Men mat och näringsbehovet styrs också av vår livsstil och då inte minst av hur fysiskt aktiva vi är. Till sist finns det också en viss individuell och genetisk skillnad i hur vi hanterar olika näringsämnen i kroppen.
Ett verktyg för att visa på en grundläggande balans och bra fördelning på tallriken är den så kallade tallriksmodellen. Syftet med modellen är att visa att grönsaksdelen och den stärkelserika stommen bör dominera tallriken medan vi inte har lika stort behov av protein- och såsdelen. Det är inte alla måltider som serveras enligt tallriksmodell men fördelningen mellan måltidens delar bör ändå vara densamma.
Men balans handlar inte bara om måltidens komponenter utan också om balansen mellan måltiderna över dagen. Hur stor frukost, lunch respektive middag äter du? Det finns inte så mycket forskning kring måltidernas fördelning över dagen och hälsan. Men de studier som ändå finns visar att det på flera sätt är positivt att äta frukost, både på totalt ätande över dagen och på prestationsförmågan (frukostätarna får i sig mindre energi när man räknar in hela dagens ätande). Det man kan rekommendera är att vi fokuserar på tre större måltider fördelade över dagen på ett sätt som passar den egna livssituationen. Vi kan sedan om det behövs komplettera med en frukt mellan måltiderna. Med regelbundna måltider är det lättare att undvika det småätande som ofta blir ett omedvetet och okontrollerbart intag av lättillgängliga produkter med tvivelaktig kvalitet.
Men det räcker inte med att måltiden och dagens ätande är komplett och i balans för att på bästa sätt gynna hälsan. Det handlar också om kvaliteten på de produkter vi äter, läs mer här.